Tvåtusen nio, ja här är mina funderingar över just detta året.
Vilken bergochdalbana det varit för mig. Började inte särskilt positivt med vetskapen om att jag skulle bli uppsagd från jobbet, mitt uppe i ett uppdelning av grejer för jag skulle flytta isär med sambon. Inget kul alls faktiskt, sen blev man singel igen och alldeles för sårad för att ens se åt någon på väldigt länge. Sveket ifrån ens eget kött och blod där det enda jag krävde var att få lite tid och lite stöd ifrån min far.
Våren kom och varslet om uppsägning kom och på ett sätt var det skönt att man skulle komma ifrån jobbet som hade en del dåliga sidor (men jag älskade det ändå). Vemodigt gav man sig ut i sommaren med många vänner som gått samma öde tillmötes och sommarmånaderna blev riktigt trevliga, fester och bus och det kändes som en lång semester. Minus var ju när jag väl vågade mig på att träffa killar fick jag tag i en som lovade mig guld och gröna skogar och sen dumpa mig på sämsta sätt.. så var kärlekslivet tillbaka på ruta ett igen.
Nåja, höst kom och hockeysäsongen drog igång med fart och fläkt! Den har verkligen räddat mig på många sätt, man umgås med folk och rör på sig och utvecklar mig psykiskt och fysiskt. Framstegen är inte lika tydliga som när jag började men jag vet att det tar sig :)
Jo sen kom vintern och lustigt nog dök det upp en strimma hopp om kärleken, ett möte utan utbyte av ord och sen såg jag helt plötsligt världen lite annorlunda. Jag ska inte säga mycket mer om det, för ännu är det inget officiellt, men jag hoppas på det och jag känner att den oron jag hade om att jag kanske förbrukat mina chanser när det gäller kärlek, är borta nu. Ett litet ljus i tunneln om att jag också kanske kan finna den där samhörigheten.
Så nu sitter man här, klockan är 16.14 och det nya året närmar sig, funderar på hur man skulle summera tjugo hundra nio. Jag vill säga att trots alla motgångar känner jag mig starkare, men samtidigt svagare. Jag har knutit nya kontakter med en hel del härliga människor och funnit tillbaka till gamla vänner. Groll som legat och pyrt är bortspolat (inte det med pappa dock) Kanske har jag lite nya planer när det kommer till karriär och vem vet snart kanske det drar igång.
Så gott nytt år, och ja just det, mitt nyårslöfte är att jag ska läsa mer böcker, vårda mina vänskaper och att se till att jag får det jag vill ha!
torsdag 31 december 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar