Romantiken är inte död

Jag har aldrig tidigare träffat någon som är så snäll och mysig mot mig som min Fredrik är emot mig. Det spelar ingen roll om jag är på dåligt humör eller om jag är trött eller om jag har en dålig dag. Han är jättego och alltid omtänksam mot mig. Ingen har heller varit så givmild mot mig tidigare, han delar med sig av hela sin personlighet och hjälper gärna till om jag skulle be honom. Vi kan prata om allt och jag känner att jag kan vara mig själv när jag är med honom. Vi trivs ihop och nästan så fort vi fann varandra så flyttade vi ihop. Konstigt nog så känns det helt naturligt för mig och jag delar mer än gärna mitt hem och mina vänner med denna underbara goa människa.

Förra veckan hade han köpt 7 röda rosor till mig, helt utan anledning och sa att jag var värd dem.. jag som trodde att romantiken var något i det förflutna. Tre veckor har vi träffats och han är redan så rättfram mot mig så att han är säker på att det är mig han vill ha. Tänk om livet var så enkelt på alla plan? Inte behöva gå runt och oroa sig och få raka svar från början.

Han är verkligen Norrlands Guld!

Ingen i handen men tio i busken..

Ni har väl alla hört "better a bird in the hand than ten in the bushes" ja min fågel verkar inte vilja sitta i min hand, men det sitter tio och väntar på sin tur.

Jag ska förklara, det är ju oftast så när man letar efter någon att dela sitt liv med så finns det inte en enda människa som intresserar sig känns det som. Nu när jag har gått å fått lite känslor för en speciell så har det dykt upp en hel del ospeciella som vill gå ut på dejt och lära känna mig. Konstigt det där och man känner sig taskig när man får dissa en jättefin kille på grund av att jag, inte är ihop med någon, utan bara träffar någon (som dessutom verkar ointresserad). Ja det är helt knäppt, gamla klasskompisar, killar som man sett och umgås i min umgängeskrets.

Jo killen jag träffar (träffade?) har varit väldigt distant och nästan kort mot mig och har haft mycket att göra och jag började fatta vinken och bad honom att förklara, antingen gillar man nån eller så gör man det inte.. tyckte jag var en enkel fråga och jag vill ju bara ha chansen att ta ett beslut om jag vill fortsätta eller om jag ska gå därifrån. Det kom faktiskt ett samtal, och jag tog det som "det jobbiga samtalet" där man (inte rakt ut) säger att man inte träffas längre. Men nu när jag accepterat att vi inte kommer ses så hör han av sig mer än någonsin och jag är (om möjligt) ännu mer förvirrad.
Till råga på allt så har det dykt upp en person som har sån härlig personlighet.. Verkligen rolig och ärlig framåt och helt underbar! Han är helt olik velpelle i tidigare stycke, kan knappt vänta tills han träffar mig och hör av sig helt utan anledning.. bjuder på sig själv och delar med sig av sina tankar och känslor. Han frågar alltid hur man mår och vill hjälpa om man har problem. Älskar att retas med folk och har alltid nåt i kikarn. Om inte annat så känns det som om jag har hittat en fantastisk vän i honom och jag värderar det jättehögt!

Kontentan av den här texten? If you love something let it go? Passar inte riktigt för jag vet inte längre om fågeln jag hade kanske var en mal.. I vilket fall som helst, för all del.. flyg iväg om det är det du vill.. Jag tror jag klarar mig ändå, ett nytt tryggare hopp har infunnit sig.

Januari börjar lovande

Ja nu är det mitten av januari och hittills har året startat bra. Ett nyrenoverat sovrum som gör att jag trivs jättebra hemma, nya tapeter gör mycket kan jag säga! En överraskning var att jag fick erbjudande om att hänga med till Sälen och impulsiv som jag är så var det inget svårt beslut. Packade och skulle åka på lördag natt, men inte innan jag våldgästade "min" snygga polisman som bjöd mig på restaurang och sen tittade vi på en skräckis.. Vi låg nära (mest för att jag höll på att skita ner mig av rädsla) och det var jättemysigt. Han var lite mer framåt denna gången, vi höll handen genom hela filmen och ingen ville att jag skulle gå. Efter massor med pussar var jag var tvungen att gå och sen började resan mot Sälen som tog över 6 timmar. Väl framme var det ingen idé att sova så vi drog ut i backen och åkte tills vi fick nycklarna till stugan. Jättemysig familj det där, som jag kommer bra överens med. Vi åkte i 4 dagar tills benen inte höll längre, och jag gjorde en praktvurpa så jag fick nackspärr.. men men vad är en bal på slottet??

Så nu är man hemma igen och idag ska det spelas ishockeymatch på Hisingen, jag blev faktiskt kallad till division 2 match, vilket är en stor ära för mig! Ska bli riktigt kul!!
Imorn är det div 3 oxå, jag måste bara känna efter om jag klarar två matcher på raken, och sen är det ju kompisens födelsedag. Men faktiskt är det lite jobbigt att jag har så mycket att göra den här helgen, jag vill ju träffa polisen oxå!! Saknar honom så det gör ont ibland! Käär!

My heart goes out to you, I'm totally yours, at heart, in mind and soul.